Februari är igång och rullar.

Denna månad blir min yngsta lillasyster 18 år gammal, jag kan inte förstå vart de här senaste 7 åren har tagit vägen.

När A kom in i mitt liv så var hon 12 år gammal, vilket betyder att han varit med hela hennes högstadieperiod och snart också hela hennes gymnasieperiod. 
Hur kan det komma sig att den lillasyster jag ser framför mig sittandes på golvet hemma hos mamma och pappa med tofsar, ett stort diadem och en rosa prinsessklänning med en liten resväska full av barbiedockor fylla 18 helt plötsligt.

Jag tycker fortfarande att mina systrar är 11 och 13 år gamla och allmänt små. Vad jag nu för tiden måste förstå är att P bor i Jönköping sedan två år tillbaka och har fullt upp i skolan och hennes liv i en ny stad, att M fått jobb, går sista året på gymnasiet och att hon nu till sommaren tar studenten.

Men oavsett hur små de är i mina ögon så är de två människor jag avgudar, älskar och skulle göra allt för.
Så fort livet är tufft vill jag bara kliva in och ta bort all som är jobbigt och så fort livet är elakt vill jag kliva in i deras ställe och ge livet en käftsmäll.

Saken är den att oavsett hur gamla vi blir och vad som händer i livet så kommer jag alltid ha två bästa vänner som jag kan bråka, tjafsa och blir förbannade på och samtidigt veta att jag aldrig kommer förlora dem.

Världens vackraste och bästa vänner.

Hur livet kan vara så bra ena sekunden för att bara sedan bara rasa rakt ner i avgrunden.

-
sömntimmarna veckan som har gått har varit minimala.

jag saknar alla de som är för långt bort för att jag ska kunna krama om dem.

jag hatar det faktum att den personen jag verkligen vill krama inte längre är med oss.

att vakna upp varje morgon med känslan att sömnen jag fått inte varit tillräcklig.

det tar på energin, för oavsett hur mycket man ler så lyser det igenom för dem som känner en.

- 

jag saknar min bästa kompis

snart är det två veckor sedan jag fick prata med henne

två veckor sedan jag fick tomskratta åt absolut ingenting.

snart kommer hon hem. vilket jag verkligen ser fram emot.

-

middag med syster idag, tacos står på menyn och det ska bli så mysigt!!

Helt plötsligt stod jag där, med hakan nere vid knäna och livet blev bara så konstigt.
Hur en människa man sett upp till hela livet bara blev så liten, så obetydlig och så konstig..

- 

Jag hade en fantastisk helg nere på Östermalma. Jag har fått vänner för livet och jag har aldrig haft så roligt i främlingars sällskap någonsin.
Jag önskar att alla någon gång i livet får en sådan här möjlighet att bara göra det man tycker om och att sedan få skratta, le och träffa nya vänner är en oslagbar kombination.

Helgen som var jobbade jag lördag men sen efter jobbet drog jag mig ner till Sundsvall för att tillbringa knappt ett dygn med min lilla familj.
Och den energin jag kom hem med därifrån gör att jag klarar mig igenom det lilla helvete jag går igenom nu -  att sluta snusa var så mycket lättare förut när man inte hade det jobb man har.
Humöret tar all ork, fokuset ligger inte där det ska och jag önskar så att jag fick lägga mig ner och sova mig igenom det. 
jag ska fanimej klara detta.

-

annars händer inte mycket, livet rullar på. Snart är vi inne i februari månad och jag är säker på att dagarna kommer att rusa fram. 

planerna byggs på, drömmarna blir större och drömmen om ett annat hus är prioritet. 

jag hoppas innerligt att jag hittar huset med stort H.

idag blev min bästa vän socionom. 

min bästa vän är socionom.

fantastiskt bra!

2012 är över och 2013 har tagit över.
Tiden för att blogga har inte funnits då det har varit julfiranden, nyårsfirande, syster har varit hemma och så har våra vänner.

Så tiden framför datorn har varit knapp och mestadels har jag blängt in i en skärm när jag jobbat.

2012 var iallafall ett händelserikt år.
Jag blev bosatt i Gubbyn på heltid, jag fick titulera mig som sambo på "riktigt" och min fina kille och jag har verkligen mått bra.

Jag fick jobb på SJ och där fick jag träffa finafina människor i form av mina arbetskamrater.

-

det var mycket upp och nedgångar, kärleken till min familj och mina vänner blev otroligt mycket bättre, några vänner valde att lämna när det blev tufft, när de inte hade ord och nu i efterhand så känns det väldigt skönt att ha sett det.
-
Cancer blev ordet och sjukdomen som kom alldeles för nära, det som krävde många tårar, många ilskna ord och många sömnlösa nätter.
Men med det så insåg jag också vad stark vi är tillsammans och att kraft, ork och jävlaranamma är något som man tar sig långt på.
Under de allra mörkaste dagarna så hade jag förutom min familj också mina fina vänner som tog bilen hit på sena kvällen bara för att vara, för att trösta, krama och ge styrka.
De som ringde bara för att höra hur det var och de vackra personerna som var tillgängliga dygnets alla timmar när min kärlek inte var hemma för att gå igenom mörkret med mig. 

Nu i efterhand så känns livet bättre, vi är inte riktigt över kullen än så vi kan skrika hej.
Men just nu i detta ögonblick så ser det ljust ut, men man ska aldrig vara helt säker och sen så är det 5 år innan man blir friskförklarad...

-

2012 var också året då jag tillbringat mer tid än tidigare tillsammans med alla de fantastiska små stjärnor vi har runt omkring oss.
Leah, Lilly och Tyra föddes år 2012 och jag är den som tokbölat för varje mms jag fått på dessa nyfödda vackra änglarna.
Jag blev tant för första gången, jag blir varm i hjärtat varenda gång jag får ett kort där det står till tant Annie på.

Leah och Leo är fortfarande mina små energiknippen som jag inte får nog av, och oavsett hur mycket det skriks, gråts eller trilskas när jag får den stora äran att vara barnvakt åt dem så blir jag varm i hjärtat varenda gång de sitter i mitt knä och jag får chansen att kramas, varenda gång jag får höra Leo ropa på mig när han gjort illa sig och varenda gång jag får trösta så känner jag att jag håller det löfte jag gav honom när jag lovade att alltid trösta, alltid krama om honom och alltid finnas till.

"Mina" fina barn som jag avgudar gjorde 2012 till ett bra år, de föddes, deras fantastiska föräldrar låter oss (läs mig) umgås, kramas och skämma bort dem.
- 

Nu när 2013 är igång och rullar så börjar jag och A med att ta oss neröver sverige nästa helg för att jaga lite, han med min morbror och jag ska jaga på Öster Malma.

2013 började också med beskedet att min bästa vän flyttar härifrån.
Tårarna kommer antagligen inte ta slut förrän hon bosatt sig där nere och jag kommer till insikt på riktigt att hon inte finns en timme härifrån.
Men som tur är så har jag syster inte långt därifrån och så har vi våra fina ulricehamnsvänner så när man väl är där nere kan man passa på att besöka en hel del med människor.

Annars så är det mycket på gång här hemma, många nya ideér som ligger på lut och så kommer det såklart att komma nya människor även detta år som jag får turen att lära känna.
I maj så står en liten resa ner till huvudstaden på agendan för mig och min fina vän J, detta får hon i både födelsedagspresent och examenspresent av mig då jag tycker att vi behöver en skratthelg och för att hon stått bredvid under de lite tyngre perioderna i mitt liv.

-

Lördag kväll har inte riktigt slutat som det var tänkt från början.
Planen var att efter vi hade handlat att städa lite, få in granen och sen plocka upp alla tomtar lite varstans i huset.
Just i detta nu så ligger tomtarna kvar i lådorna, granen står ute och städningen har det inte blivit något av utan istället kom grabbarna på besök och med dem så fanns det lite förfriskningar.

Så nu sitter jag i soffan efter att ha skjutsat dem till Stöde och jag ska försöka ta mig ner till sängen för att sova några timmar innan jag ska upp och jobba imorgon.

Sen ska jag hinna med en liten snabbstädning och så ska tomarna upp innan jag och hjärtat klär granen imorgon kväll.

Måndag så är det julafton och jag ska ju jobba några timmar innan jag äntligen får åka hem och lägga mig på soffan hemma hos föräldrarna.
För med denna förkylningen så tror jag inte att jag orken kommer att vara på topp, tur att kusin var snäll nog att ge mig en diagnos i fredags, jag hade tydligen något som kallas "manlig förkylning".
Och med detta så gnällde man ovanligt mycket, vilket jag gör och så har man ont i precis varenda kroppsdel.

Ja livet är inte lätt alla gånger, dessa dagar är jag så glad över att jag har den killen jag har, den familj jag har och de fantastiska vänner jag har.

Nu blir det kvällen för fröken L och ladda inför jobb i 2 dagar innan det blir juldag med utgång och annandag med dop för fantastiska lilla Lilly.

Godkväll vänner!

Ja som rubriken lyder så kliver jag imorgon 14:45 på en jobbhelg och på tisdag kväll så får jag lite ledigt i form av en dag då det ska bakas med mamma.

Ja dagarna innan jul är nu fullbokade, onsdag till veckan är jag ledig och då passar jag på att boka in en bakdag med min fantastiska mamma. Nästa helg ska jag och A försöka ta oss ner till stan för lite handling innan jul och så ska de sista julklapparna inhandlas.
Sen så ska jag resterande lediga dagar försöka få till någon slags julstämning i detta hus, orken och tiden finns inte riktigt nu och jag är trött 75% av dagen. 
Varje morgon är en riktig pina och jag får verkligen tvinga mig upp ur sängen, anledningen är antagligen för att det varit lite mycket för oss alla i familjen den senaste tiden och nu när man börjar slappna av och andas lugnt så kommer tröttheten och slår till.

Vad jag däremot vet är att jag imorgon slipper vakna ensam, för nu är A på väg hem genom snöSverige och han beräknas ramla in mitt i natten här hemma.
Så jag ska försöka ta mig ner till pannan, slänga in lite ved och sen sa jag sova så jag orkar kliva upp runt 10 imorgon för att få någonting gjort innan jag kliver på ett kvällspass (helgen är förstörd).

Men glad är jag ändå. för imorgon när jag kommer hem så har någon här hemma eldat så jag slipper kylan!

Godkväll!

Helt plötsligt var torsdagens arbetspass över, tandläkarbesöket avklarat och en sväng på ICA gjord.

Kom hem till ett varmt hus tack vare en snäll svärmor som ville gå hit och elda lite åt mig innan jag kom hem så jag slapp ett kallt, dött hus när jag kom hem efter jobbet.
Så nu har jag fått i mig lite mat, gjort rent i köket och startat ett maskin med disk.
Föräldrarna skulle komma in på lite kaffe om ett tag så jag får lite sällskap här uppe i skogen innan A kommer hem imorgon natt.

Annars är jag ledig hela dagen imorgon och jag ser fram emot att få en heldag då jag kan städa, stryka lite och såklart tvätta undan lite. Allt som man inte har tid eller ork till att göra de dagar man jobbar.

Trevlig kväll på er

Annie